Orökbara rökverk

Av Pontus Kyander

0m någonting ligger i tiden, så är det den högst otidsenliga cigarren. I USA fördubblades under förra året försäljningen av dessa de ädlaste och mest svårhanterliga av rökverk. De ska vara handrullade, helst på Kuba, och får under inga omständigheter vara torra. Som små spädbarn i kuvös skall de ligga i lagom temperatur och fuktighet i s k humidorer, dyrbara lådor speciellt konstruerade för ändamålet. Tändningen görs med största möjliga omsorg, och rökningen av även en blygsammare cigarr tar närmare en halvtimme i anspråk. Freud lär ha varit helt tillspillogiven utan sina cigarrer, och Fredrik Böök använde sina som mått för tid: det tog honom tre cigarrer art skriva en av sina fruktade litteraturrecensioner i Svenska Dagbladet. Lundakonstnären och cigarrälskaren Juan Carlos Peirone har med stöd ay sin broder i lasten, galleristen Anders Tornberg, låtit göra konst av cigarrer. Femtio avgjutningar i brons har ömsint lagts på sammetsbäddar i lika många handgjorda mahognylådor tillsammans med femtio delar av en världskarta. På undersidan är lådorna stämplade "Hecho totalmente a mano", "Tillverkade helt för hand), med anspelning på texten under de kubanska cigarrlådorna. För att öppna lådorna måste man bryta förseglingen, en grön dollarsedel ? som bekant upprätthåller USA ett handelsembargo mot Kuba som bland annat drabbar cigarrexporten, medan den amerikanska dollarn för många kubaner är värd nästan vilka uppoffringar och förödmjukelser som helst, och i all synnerhet gett upphov till en lukrativ handel med förfalskningar av kända cigarrmärken på Kuba. Att bryta förseglingen är i sig ett brott, liksom det är för en amerikan att ta Havannacigarrer med sig hem. HUMO DE MUNDO står det på varje lådas lock. Det är också namnet på en klubb, till vars medlemmar 25 makthavare i konstvärlden utsetts ? jämte Fidel Castro, som dock i tysthet slutat röka för åtskilliga år sedan. Dit hör gallerister som Leo Castelli, Larry (Gogo) Gagosian och Bruno Bischofberger, curatorer och institutionschefer som Achille Bonito Oliva (chef för Venedigbiennalen 1993 och uppfinnaren av det italienska transavantgardet, saligt i åminnelse), Thomas Krens (Guggenheimmuseet), Nicholas Serota (Tate Gallery) och Kirk Varnedoe (MoMA), några kända kritiker samt konstkrösusar som Fiatchefen Gianni Agnelli, tysken Peter Ludwig och argentinaren Jorge Glusberg. Övriga medlemmar i klubben blir ägarna av de återstående 25 lådorna som kommer att säljas till ett måttligt pris, vilket innehåller en avsiktlig om än mild ironi. För vem vill vara med i en klubb som tar in sådana som du och jag?

Pontus Kyander är konstvetare och konstkritiker. Bor i Lund